Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.  Related Paintings of marcus larson :. | Skepp pa stormigt hav | Dramatiskt forslandskap med figurer och kvarnbyggnader | Nattlig marin med brinnande fartyg | Nattlig marin med brinnande fartyg | Waterfall in Smaland |
Related Artists:
Salomon de Caus
b France, 1576; bur Paris, 28 Feb 1626,He was a Huguenot from the Dieppe region (Normandy). Between c. 1595 and 1598 he visited Italy, where he was strongly influenced by the gardens laid out c. 1570 by Bernardo Buontalenti at Pratolino, near Florence, and by their mechanical artifices. De Caus's work also reveals a knowledge of the gardens of the Villa d'Este in Tivoli. From c. 1598 to 1610 he was in Brussels, in the service of the Stadholder of the Netherlands, Albert, Archduke of Austria. There he was the engineer responsible for wells, fountains and the automatic works in the two grottoes (destr. 1768) in the garden of the Stadholder's residence. From 1610 he lived in England, moving in the artistic circle of Henry, Prince of Wales, to whom he taught drawing and for whom he built a picture gallery at Richmond. Together with Constantino de' Servi (1554-1622) he was engineer and supervisor of the waterworks at Richmond Palace. De Caus dedicated his first book, La Perspective (1612), to Prince Henry and included garden designs for the Prince in his second book, Les Raisons des forces movvantes (1615). He worked at several sites in England, including Somerset House in London, where he is thought to have erected a Parnassus, and at Greenwich Palace, Hatfield House and Gorhambury House (Herts) and Wilton House (Wilts). Nothing has survived of his work of this period.
Louis-Jean-Francois Lagrenee
French Neoclassical Painter, 1725-1805
william r clark
1829-1912